Föreningens historia

När bostadsrättsföreningen Bellman byggdes 1967-69 låg området i stadens absoluta utkant. Men med den stora utbyggnad som därefter skett i Uppsala känns inte längre avståndet till centrum särskilt långt. Samtidigt ligger området i omedelbar närhet till det sammanhängande natur- och strövområde som via von Bahrska häcken sträcker sig ut mot Gamla Uppsala och Gränby sportfällt.

Von Bahrska häcken

Innan området bebyggdes var det jordbruksmark, en del av den bördiga men vindpinade Uppsalaslätten. Som ett vindskydd planterades 1910 på initiativ av drätselkammarens verkställande ledamot, akademisekreteraren, senare borgmästaren Johan von Bahr det skogsparti som idag bär hans namn. 

Platsen för planteringen kom inte till av en slump. I den stadsplan för Uppsala som antogs samma år föreslogs bl a planterade esplanader på Kvarngärdet och Lötenområdet. Alltsammans skulle omgärdas av ett bälte planteringar, varav den nuvarande von Bahrska häcken var en del. Denna plantering är en av de få detaljerna som förverkligades av stadsplanen. 

Enligt en samtida tidningsnotis utfördes planteringen av skolbarn inom ramen för hemkunskapsundervisningen. Numera, snart ett sekel efter planteringen, känns området som en riktig skog som funnits i alla tider.

Gammal jordbruksmark

Marken har sedan lång tid ägts av Uppsala kommun som i sin tur arrenderade ut den. Den brukades länge av den familj som bodde i gården Nybygget. Dess Mangårsbyggnader som låg vid kvarteret Ling revs på 1980-talet och ersattes av de röda byggnader som står där idag, ägda av Uppsala Kommun.  

Familjen bedrev en relativt storskalig verksamhet, man brukade marken ända fram till Vaksalagatan. Den bedrevs också långt fram i tiden. Sista resterna var den havreåker som man kunde blicka över från Heidenstams Torg långt fram på 1980- talet.

Per Lundqvist ritade

Husen ritades av Per Lundqvist Arkitektkontor. Per Lundqvist var från början byggmästare. Han var självlärd som arkitekt och hade ett kontor med periodvis sju anställda. Per Lundqvist var verksam i Uppsala från 1939 fram till sin död 1971. Han och hans medarbetare har ritat uppskattningsvis 800 byggprojekt, bostadshus och institutionsbyggnader, runt om i Uppland. 

Som exempel kan nämnas Kommunalhuset och Rotskärsskolan i Skutskär, Rickombergaskolan och ”Villa Naeslund”, Östra Ågatan 39 i Uppsala och de byggnader som tidigare inrymde Lindgårdens barnhem i Björklinge.

Fina kvaliteter

Arkitektoniskt är kanske inte brf Bellmans hus någon märkvärdighet. De är snarare exempel på vårdad ”vardagsarkitektur” av en rutinerad arkitekt som utan åthävor skapat ett område med flera goda kvaliteter. Bostäderna har exempelvis en tidstypisk originell planlösning där få ytor offras för kommunikation i form av hallar eller korridorer. Detta har givit, kanske inte helt lättmöblerade, men i förhållande till den totala lägenhetsytan stora rymliga vardagsrum och kök/allrum. Lägenheterna är också väl orienterade mot ljuset.

Lite arkitektoniska finesser kan man glädja sig åt, exempelvis de slammade fasadpartierna. De bryter upp de långa fasadytorna och gör dem lite omväxlande. De gjorde det också möjligt för arkitekten, som tyckte om symmetri och ordning, att på ett skickligt sätt maskera att avståndet mellan fönstren inte överallt är desamma. Nu upplever man att fönstren sitter i prydliga grupper med samma inbördes avstånd. Genom avvikande färg på bottenvåningar har också intrycket av husens höjd delvis förtagits.

Fem firmor byggde

Området byggdes av ett konsortium av fem då välkända byggmästare från Uppsala. Var och en byggde en grupp av intilliggande hus. Följande byggde respektive hus (vars nummer återfinns i den stora bilden inne i mappen).

Anders Diös, hus nr 1-3

David E Roos , hus nr 4-7, se här en Youtube dokumentär om Byggnadsfirman David E Roos

Nils Rosander, hus nr 8-10

Axel Fredlund, hus nr 11-14

Gottfrid Lindgren, hus nr 15-17

Entreprenadkontrakten och arbetsbeskrivningarna var likalydande för alla byggmästarna. Här och var kan man dock hitta små avsteg och variationer beroende på exempelvis olika inköpskällor och uppgörelser med respektive byggnadskontrollant. 

Gängse byggteknik

Byggtekniskt användes gängse byggnadsteknik med betongstommar och fasader av regelverk, isolering och fasadtegel. Husen ritades innan man kände till begreppet energikriser. Detta har naturligtvis fört både gott och ont med sig. De boende kan idag glädja sig åt stora generösa ljusinsläpp i vardagsrummen i form av fönster vars dimensioner man sällan ser i nutida bebyggelse.

Samtidigt har föreningen haft stora uppvärmningskostnader, speciellt under kalla vintrar. Men genom ett idogt och systematiskt arbete har dock föreningen kommit tillrätta med energisvinnet. En rad åtgärder i form av komplettering av vatten och värmesystemen, tilläggsisolering etc har medfört att energibehovet har minskat med en fjärdedel jämfört med det ursprungliga.

Nya tak

Området har både tekniskt och estetiskt motstått tidens tand tämligen väl. Men visst har det förändrats. Ursprungligen hade husen svart takpapp. När den efter tjugo år tjänat ut valdes svarta betongpannor som takbeklädnad. Husens utseende förlorade inte på det bytet. Några år senare monterades små skärmtak ovanför husens alla entréer. Nu har, i samband med ett takbyte och installation av solpanler, takpannorna bytts ut mot takplåt beräknas vara klart våren 2025.

Återvinningsstationer

Inför källsorteringen av hushållsavfall uppförde SH-bygg i Uppsala AB, vintern 1992-93 områdets åtta sophus eller återvinningsstationer. Tak- och fasadmaterial knyter an till husen i övrigt. Placeringen av dem utgjorde delvis en avvägning mellan de motstridiga önskemålen om korta gångavstånd för de boende och ett litet antal hämtställen för renhållningen. Fyra av husen byggdes senare ut med utrymmen för cyklar. 

Inglasade balkonger

Den stora förändringen för området var det stora balkongprojekt som genomfördes under vintern 2003-2004. Efter 30 år började många balkonger få ålderskrämpor. Efter ett omfattande planerings- och utredningsarbete beslöts att renoveringsarbetet skulle vidgas och kombineras med en inglasning och utbyggnad av balkongerna. Balkongerna vars räcken tidigare låg i liv med fasaden breddades 60 cm. Balkongernas långsida fick fyra stora -rutor som kan dras samman i till ett block. Balkongerna blir i öppet läge nästan lika luftiga som tidigare. Är rutorna stängda omsluts balkongen helt så att rumskänslan blir påtaglig. De boende fick ett extra uterum, där möblerna kan stå kvar över vintern.  

Föreningens energikostnader reducerades genom att det stora fönstret i vardagsrummet och två ytterväggspartier vintertid blir inneslutna i en temperaturutjämnade zon. Själva arbetet utfördes i snabb takt under vintern med små störningar för de boende. Genom storleken och det smidiga genomförandet väckte projektet stor uppmärksamhet i branschen och i media.

Nog måste man säga att området vann estetisk på förändringen. Fasaderna blev livfullare utan att husens strama stil och uttryck fördärvades. Genom att tre kraftigt avvikande färger valdes på markiser och räckprofiler fick också de olika gatorna och gårdarna tydligare identitet utan att helheten gick förlorad. 

Vackra trädgårdar

Avslutningsvis något om växtligheten mellan husen. Det var tänkt att området skulle präglas av alléer av klotlönnar. Tyvärr råkade man ut för leveransproblem och tvingades fylla luckorna med vanliga svenska lönnar. Dessa låter sig dock, trots ihärdiga försök, inte tuktas. Bortsett från denna förtretlighet så är de omfattande planteringarna av träd, buskar och blommor en av områdets stora kvaliteter. 

Det gäller i än högre grad efter de mark- och planteringsarbeten som ägde rum efter balkongutbyggnaden. Då anlades rabatter i en omfattning som är ovanlig i bostadsområden. Ca 4 000 nya växter planterades. De boende kan glädja sig åt och nära uppleva årstidernas växlingar. På våren och försommaren spricker löven ut och blommorna avlöser varandra. På hösten får löven på många träd praktfulla färger. 

Bilder från byggnationen