Statuskontroller

Vad innebär en statuskontroll?

Vid en statuskontroll av lägenheter kontrolleras de delar föreningen respektive medlemmen har underhållsansvar för, för att hitta fel och brister som kan påverka föreningen eller medlemmarna negativt. Varje år kontrolleras en tredjedel av lägenheterna och den utförs av Riksbyggen på uppdrag från föreningen.

Resultatet av en statuskontroll 

• Innebär Inte någon friskrivning av ansvar för medlemmen, för eventuella oupptäckta fel eller anmärkningar. Medlemmen ansvarar fortfarande för underhållet i lägenheten. 
• Innebär Inte ett godkännande från föreningen att allt är ok.

Vad kontrolleras?

Inspektionen sker utifrån ett antal kontrollpunkter i ett protokoll. En utbildad kontrollant går systematiskt genom installationerna i lägenheterna med fokus på fukt, el, vatten och avlopp.

I en kontroll kan till exempel följande ingå:

• Diskmaskin – installation och anslutningar
• Kyl, frys samt diskmaskin, finns det en skvallermatta?
• Fläkt
• Köket – anslutningar av vatten
• Tvätt- och diskmaskin, installation och anslutningar
• Radiatorer, sitter de lösa
• Toalett och badrum – fuktindikering samt om badrum har äldre ytskikt
• Eluttag – kontroll att de uttag som måste vara jordade är det

Vad händer efter utförd kontroll?

Cirka 5 – 7 arbetsdagar efter utförd kontroll kommer Riksbyggen skicka ut protokoll samt ett följebrev till boende.

Vad står i protokollet?

I protokollet listas alla brister som har noterats under statuskontrollen. Upptäckta fel graderas i tre nivåer. 

• A-fel, allvarlig brist/skada 
• B-fel 
• Upplysning

För A- och B-fel anges vem som är ansvarig för att åtgärda felet, föreningen eller den boende. Se beskrivning längre ned för vad som gäller för de olika felen. 

Viktigt är att man läser igenom och förstår vad som står under punkten ”Vad gäller för Upplysningar”, då det vid en eventuell framtida vattenskada kan få ekonomiska konsekvenser för er.

Vad står i följebrevet?
I följebrevet står kompletterande information till boende bl.a. 

• Boende ska återrapportera till Riksbyggen när felen har blivit åtgärdade. 
• Beskrivning av hur återrapporteringen ska gå till 
• Vilka tidsfrister som gäller, när A- och B-fel ska vara åtgärdade

Vad innebär återrapportering?
Återrapportering innebär att boende via en länk till ett formulär ska 

• Bekräfta att man har läst och förstått innehållet i protokoll och följebrev. 
• Intyga att de A- och B-fel som boende är ansvarig för, är åtgärdade. 
• Styrelsen kommer hjälpa de boende som inte kan eller har problem med återrapporteringen via formulär.

Riksbyggen kommer att göra stickprov på återrapporteringen och begära in underlag som styrker att felen har åtgärdats. 

• Boende bör därför se till att spara fakturor och intyg från anlitade företag. 
  
  

Hantering av rapporterade fel

Först när boende har erhållit följebrev samt protokoll från Riksbyggen gäller följande.

Vad gäller för A-fel? 

• A-fel som föreningen ansvarar för 
  • Hanteras av Riksbyggen och boende blir kontaktad för att boka ett platsbesök. 
• A-fel som den boende ansvarar för 
  • Boende har 30 dagar på sig för att åtgärda samt återrapportera till Riksbyggen att A-felen är åtgärdade 
  • Har inte A-felen åtgärdats inom 30 dagar får boende en rättelseanmodan och max 30 dagar för att åtgärda felen. 
  • När 60 dagar har gått och felen inte är åtgärdade, anlitar Riksbyggen en leverantör för att åtgärda felen. Skulle boende vägra, anlitar Riksbyggen handräckning av Kronofogden för att få tillträde till lägenheten. 
  • Riksbyggen skickar ett skadeståndskrav till boende för återställningskostnaden.

Vad gäller för B-fel? 

• B-fel som föreningen ansvarar för 
  • Hanteras av Riksbyggen och boende blir kontaktad för att boka ett platsbesök. 
• B-fel som den boende ansvarar för 
  • Boende har 60 dagar på sig för att åtgärda felen och rapportera till Riksbyggen 
  • Har inte felen åtgärdats får boende en rättelseanmodan att inom 30 dagar åtgärda felen. 
  • Är inte felen åtgärdade efter dessa 30 dagar får boende en ny rättelseanmodan nr 2 där boende har ytterligare 30 dagar på sig att åtgärda felen. 
  • Har inte boende åtgärdat felen efter dessa 6 månader kan nyttjanderätten till bostaden bli förverkad och föreningen kan via kronofogden begära avhysning samt tvångsförsäljning av lägenheten

Vad gäller för Upplysningar?

Under upplysningar rapporteras sådant som inte omedelbart kräver åtgärder men som på sikt kan generera en skada om inte den boende underhåller, renoverar. Några exempel är gammalt ytskikt/ tätskikt i badrum och WC, gammal golvbrunn i badrum, svartmögel.

Till skillnad från A- och B-fel finns det inget sista-datum när felet ska vara åtgärdat men 

Om det senare uppstår en vattenskada som beror på en tidigare anmärkning under upplysningar, t.ex. ett gammalt ytskikt, som inte har blivet åtgärdad, kommer föreningen hävda att den boende varit försumlig. Föreningen kan då kräva boende på den självrisk som föreningen har fått betala till försäkringsbolaget. 

Skälet till detta är 

• Det är den boende som ansvarar för underhållet inne i lägenheten. Har man vid statuskontrollen fått en upplysning om att t.ex. ytskiktet är gammalt, så innebär det en uppmaning till den boende. Det är dags för en renovering. 
• Boende har vid återrapporteringen till Riksbyggen intygat att man har läst och förstått den info som står under Upplysningar. Man kan därför inte säga att man inte visste om det som har stått under upplysningar. 

Ska du renovera? 

Om du efter resultatet av statuskontrollen kommer fram till att du behöver göra en renovering är det viktigt att komma ihåg att du enligt lag har en skyldighet att söka tillstånd hos styrelsen för renoveringar som inbegriper våtrum, WC eller kök. 

Du kan på föreningens hemsida läsa mer om vad som gäller för renoveringar samt hur du söker tillstånd.